Min hjärna är inte riktigt med på noterna efter en riktigt jobbig glutening häromdagen (det är most likely inte en korrekt term, men den funkar bra), så jag får helt enkelt säga tack för länkar och annat, tror det har varit ett par den senaste tiden, för såhär ser mina stats ut just nu:
Jag kallar lovingly topparna för Elin- respektive Julia-effekten, för jag misstänker att det är mestadels så det ligger till. Har för övrigt inte haft fler läsare på en blogg sedan Silverfisken länkade till en av mina defunkta bloggar cirka 2005. Jag tror jag fick 6000 läsare på en dag. Man kan få prestationsångest för mindre.
Plöjer Bloglines-feedar och hoppas få något uppslag, tills dess kan jag ju upplysa er om att Marianne Kirby och MeMe Roth just har varit gäster på DOCTOR PHIL. Yes, seriously. När det sänds har jag säkert något att säga om det hela, men tills dess… shiny shiny blog stats!
Tags: meta
Hej! Jag har läst din blogg lite då och då under en tid nu men har aldrig kommit mig för att kommentera. Mest kanske för att du skriver så otroligt bra och det är så seriöst att jag blir lite osäker på mig själv om jag verkligen kan kommentera något som säger något på riktigt. Om du förstår hur jag menar.
Jag startade min blogg för för över 2 år sedan och då handlade det mest om att gå ner i vikt. Jag trodde att vikten var den största delen i min olycklighet. Men allt eftersom tiden har gått och jag har vuxit och mognat inuti så har jag liksom insett att det handlar inte så mycket om den yttre storleken i sig. Visst, jag vill fortfarande gå ner i vikt men jag vill göra det av helt andra anledningar än när jag startade. Nu handlar det om att må bra, att ta hand om min kropp och att känna mig hälsosam både fysiskt men också psykiskt för jag har många år på nacken som deprimerad.
Vad jag egentligen vill säga är att jag läser din blogg, lite i taget ibland för det finns så mycket du skriver som jag vill ta åt mig men det måste ske i små mängder. Du har påverkat mitt tänkande kring hälsa sen jag hittade dig och för det vill jag säga tack. Så tack.
Å, jag är en effekt!
(Jag tror jag varit en metod förut – det var metoden att inte blogga/twittra om sin relation.)
Anna – åh, det tar jag som en komplimang. Har hört folk säga det om andras bloggar, men aldrig om min. Men hoppas att folk inte ska tycka att det är jobbigt att kommentera, det blir lätt så när någon har mycket att säga.
Att må bra är klurigt, särskilt om man har psykiska problem. Tror att vi har ätit samma mediciner faktiskt, för jag har också gått upp massa pga. den. Det kan vara svårt att vänja sig vid, men det går det med.
Läs så mycket du orkar, jag vet att det är mycket att ta in på en gång!
Julia – haha, yes, you so are. Värre saker man kan vara än en effekt, eller hur?