Posts Tagged: graviditet


14
Jun 11

Bring it on

Idag skriver Linus Fremin om tjockisskämt och att få frågan om man är gravid när man bara är tjock. Det här är något jag känner till så himla väl, eftersom jag har ungefär hälften av mitt fett i lår och höfter och resten i magen. Jag insåg dock för ett tag sedan att även när jag vägde 55 kilo hade jag en ordentlig mage. Är bara byggd sådan.

Men åter till Linus inlägg. Han gör en väldigt intressant parallell, nämligen det här:

Men ändå finns det något intressant med parallellerna mellan graviditet och fetma. För att ha en riktig bebis i magen kan för vissa innebära att man bär på ett löfte om en förändring och förbättring av ens liv.

Att när bebisen är ute ur ens kropp kommer något ha hänt med en.

Samma löfte om förändring och förbättring lägger många i att få ut fettet de har i sina magar, och resten av kroppen. Att med viktminskningen hoppas de att deras lycka kommer att öka. Det är samma sorts löfte.

Jag har aldrig tänkt på det på det här viset, men det är verkligen sant. Alltså, att det på något vis ses som the holy grail. Att få barn är att förändras, att bli smal likaså. Till det bättre, såklart.

(Alltså, att det är så det i många fall uppfattas, inte att det är så.)

Det är nästan som att folk hoppas att man är gravid, för då blir tjockheten liksom okej. Socialt accepterad. När det inte är barn i magen utan bara fett, ja, då blir folk otroligt generade. För att de har kallat någon tjock utan att kalla dem tjocka, antar jag. När det man borde vara generad över egentligen är generaliseringen. Antagandet att tjock = gravid, som att man inte kan gå runt och vara tjock alldeles för sig själv.

Det är fullt möjligt. Lovar. Och förresten: kalla mig tjock allt du vill, gör det bara inte genom lindrigt förtäckta (heter det så? “badly concealed) skämt. Nu har jag inte nämnt det där med tjockisskämt just här, men Linus pratar väldigt bra om det där också. Själv nöjer jag mig med att nicka och hålla med. Samt att plocka fram empire waist-klänningarna, det plagg jag älskar mest av allt, och ser allra mest gravid ut i.

Bring on the fat jokes.


2
Jan 11

Ännu en TV-serie…

Alltså. Råkade ramla över en länk om (ännu en) amerikansk dokusåpa om tjockisar. Jag ser inte på TV och är inte det minsta förvånad, men det som irriterar mig med den här länken är beskrivningarna om deltagarna. Såhär beskrivs serien:

Twenty-two individuals facing extreme life-threatening health consequences as a result of their obesity experience real life change in the new original series “Heavy” premiering Monday, January 17 at 10/9c. The eleven episode one-hour series follows two participants per episode documenting their incredible transformations during a six month treatment program.

The result is a never-before-seen look at the unique struggles faced by dangerously obese individuals who must learn to live healthier lifestyles and understand the root of their food addictions. Through their day-to-day struggle and the voices of their loved ones, viewers will see first hand the pain and self-doubt associated with a debilitating weight problem.

Emphasis mine.

Jag har alltså överhuvudtaget inte sett hur det här programmet är, eftersom det inte har sänts än, men jag har enorma problem med vissa formuleringar här. Jag menar “extreme life-threatening health consequences”? “Incredible transformations”? “Dangerously obese”?

Det värsta är dock presentationerna av vissa av deltagarna:

Having recently suffered a stroke, Jodi, 5′ 6″ and 363 pounds, is at a critical juncture with her health. Her heaviness prevents her from keeping up with her husband and two children and from her favorite pastime, singing with her brothers in a band.

Debbie, 44, who at 5′ 2″ and 400 pounds, has severe health issues and lacks the self confidence to experience an intimate relationship or hold down a career.

Jill, 35, a second grade teacher who is 5′ 6″ and 305 pounds must reduce her body mass if she has any of hope of getting pregnant.

Johnny, at 6′ and 404 pounds, is only 20 and faces a devastating future if he does not lose weight.

Sallie, 30, who steadily gained after her father committed suicide and, at 5′ 6″ and 443 pounds, doesn’t want her nine-year-old son to follow in her footsteps.

Jessica, 28, who at 5′ 2″ and 288 pounds, has trouble keeping up with her kids and dreams of joining the police academy.

Ronnie, 45, who wants to marry his fiancée but, at 6′ 2″ and 447 pounds, is too heavy.

Food addiction är en riktig sjukdom. Det förnekar jag inte. Det är säkert enormt svårt att komma över, särskilt som man inte kan sluta äta helt och hållet. Det är absolut inget fel på att lära sig att äta och laga bra mat, att hitta ett sätt att träna och må bra, men det betyder, som jag har skrivit hundra gånger, inte automatiskt att man går ner i vikt.

Några saker jag vill påpeka i och med det här:

a) Det är alltså Jodi’s vikt och inte det faktum att hon nyss hade en stroke som gör det svårt för henne att sjunga i ett blues band.

b) Det är alltså Debbie’s fetma, inte det faktum att tjockisar behandlas som parias som gör att hon har sådana problem med sin självkänsla. Och det är kroppshyddan, inte självkänslan som ska jobbas på.

c) Det är fullt möjligt att bli gravid när man är tjock. Faran här ligger inte i tjockheten i sig, utan i hälsan. Det är självklart inte bra med till exempel gestational diabetes, men jag känner flera smala som har haft det och ändå fött helt friska barn. Jag känner även tjockisar som (hör och häpna!) har fött friska barn och inte har haft gestational diabetes. Är det möjligt att Jill bara har en fat phobic läkare? Eller att hon faktiskt har andra hälsoproblem som inte har något att göra med hennes fetma?

d) Johnny och hans “devastating future”? Meh.

e) Sally vill alltså motverka att hennes son ska bli tjock precis som hon. Tjockhet ligger till viss del i generna. De har hennes son oavsett om hon går ner i vikt eller inte. För att citera Newsweek:

The heritability of obesity—a measure of how much obesity is due to genes versus other factors—is about the same as the heritability of height. It’s even greater than that for many conditions that people accept as having a genetic basis, including heart disease, breast cancer, and schizophrenia.

f) Är det möjligt att Jessica skulle orka med sina barn alldeles utmärkt om hon helt enkelt lärde sig mer om “bra mat” (hatar det uttrycket, men ni vet vad jag menar) och kom i form lite. Hälsa, stamina och ork har lite att göra med det här. Visst finns det de som inte orkar på grund av sin storlek, men det är absolut inte sant för alla.

g) Ronnie är alltså för tjock för att gifta sig. Are you fucking serious?

Det finns så många problem med det här att jag inte ens vet var jag ska börja, men det får räcka såhär idag. Imorgon ska jag blogga om de värsta bantningsmedlen under 2010. Det ni.


25
Apr 10

Efterlysning

Med tanke med några kommentarer på det här inlägget skulle jag vilja prata med kvinnor som är eller ska bli mammor. Det jag söker är då den (kanske fem personer, om så många är intresserade) som har lust att prata med mig (via email eller gtalk) om följande:

* hur din kropp förändrades under/efter graviditeten,

* hur detta förändrade din självbild, ditt självförtroende, och hur du ser på dig själv,

* hur detta påverkar hur du förehåller dig till din kropp inför ditt/dina barn,

* hur mycket du tror att ditt/dina barn förstår av utseendehetsen, könsnormer, osv. som omger dem (ett exempel på det jag menar är den här Lego-annonsen och hur annorlunda de ser ut idag),

* hur du bemöttes på BVC och av sjukvårdspersonal överhuvudtaget gällande både din egen vikt före och under graviditeten, och ditt barns vikt (för mycket, för lite, what have you) när det föddes, och allt eftersom det blev (eller blir!) större.

Eventuellt blir det följdfrågor också, beroende på vilka svar jag får! Och självklart får man vara anonym om man vill. Maila mig på jumbled.wordsatgmaildotcom om du vill vara med!

Kom förresten på att den här förfrågan är extremt heteronormativ. Då jag är väldigt intresserad av just fysiska förändringar är det främst biologiska mammor jag letar efter, men om du skulle råka vara en pappa, en andra mamma eller förälder av ett adopterat barn, etc (finns säkert andra varianter jag inte kan komma på just nu), som vill vara med så kanske jag kan göra en andra del just runt det där med hur barn påverkas av värderingar runt kroppar också. Och då menar jag inte bara hos föräldrar, men typ på TV, i böcker, hos andra barn, osv.

Så jo, om det här känns intressant, maila mig!


11
Feb 10

Gravidmagar och Photoshop

Alltså det där med Photoshop och airbrushing är så tråkigt och old news, jag vet. Grejen är väl mest den att jag har tänkt att skriva något om kroppsuppfattning under och efter en graviditet, så när någon på Twitter länkade till det här inlägget så bestämde jag mig för att köra på det.

Här har vi nämligen reality-TV-stjärnan Kourtney Kardashian bara en vecka efter att hennes son föddes. Till vänster har vi originalfotot, och man har alltså minskat hennes figur med typ en tredjedel. Och tydligen så intervjuade man henne inte ens fast både hon, hennes vänner och låtsaspappa citeras i texten…

Om det hela säger hon:

“They doctored and Photoshopped my body to make it look like I have already lost all the weight, which I have not,” Kardashian told WWD. She also spoke out to her Twitter followers: “One of those weeklies got it wrong again… They didn’t have an exclusive with me. And I gained 40 pounds while pregs, not 26… But thanks!”

Citat taget från WWD Media.

Och det finns väl massor jag skulle kunna säga om det här, men chansen är att det har sagts redan, t.ex. i den blogg jag fick det här ifrån. Dock kan man gärna klicka vidare till det här inlägget, också på bloggen MamaMia, som tydligen är en av de mest kända mommy bloggers i Australien. Där kan man se hur Jools, som är gift med Jamie Oliver, den nakna kocken, såg ut strax efter att ha fött deras yngsta dotter (som för övrigt har det extremt hippie-esqua name Petal Blossom Rainbow).

Jag vlll skriva mer om det och särskilt om det här med hur man ser på sin kropp efter att man har fött barn, men det får bli en senare del. Nu ska jag iväg till bibblan och garnaffären, så vi får nöja oss med det här. För tillfället, iallafall.