Var hemma hos mor och far, där det ligger bli smal-recept i köket, LCHF-bok i sovrummet och mamma skriver upp maten hon äter i en liten bok. När jag säger till henne att hon inte behöver banta för att hon är fin ändå blir både hon och pappa helt tysta innan de byter ämne.
Där hittade jag ett nummer av Må Bra. Vet ej hur gammalt det var eller kanske helt nytt, har ingen aning. Vad jag vet är att jag hittade följande:
Förstasidan.
Sidan 16.
Sidan 38.
Sidan 40.
Sidan 42.
Och sen, på sidan 61, kommer detta. Artikeln är säkert bra, tjejen som berättar är modig, men vad gör det när man måste vada sig igenom 60 sidor viktviktvikt-valkarvalkarvalkar-tränatränaträna först? Och citatet? “Svält är ett försök att förbättra självbilden”?
NÄHÄ. DET SÄGER DU INTE?
Alltså förlåt, men finns det en bättre illustration på hur vårt samhälle fungerar? Prata vikt, prata valkar, uppmuntra till träning, men bara om det gör något åt dessa valkar, vifta recept på smalmat, och oj, titta på de här tjejen, trettiosex kilo, men Gud vad HEMSKT. Att hon ens kände att hon behövde gå ner så mycket för att bli accepterad! Hur i hela fridens namn kan det komma sig?
Orkar inte.