Idag har jag hittat ungefär en miljon smarta saker att länka till. Därför blir det en länk extravaganza idag.
Via Sleepy Dumpling, vars Tumblr verkar vara en awesome mash av fat acceptance, söta djur och gifs. Rekommenderar starkt, även om jag alltid verkar ha 30+ olästa inlägg av hennes. Postar mycket, med andra ord.
Your body’s weight is determined by genetics. Like height or skin color, weight and body type vary from person to person. A person’s ideal weight range is called their set-point weight.
Your set-point weight is controlled by a part of the brain called the hypothalamus. The hypothalamus regulates the body’s feeling of hunger and satiety—the full feeling you get after you’ve eaten a meal. One of the jobs of the hypothalamus is to keep you as close to your set-point weight as possible.
When you go on a diet and lose weight, your hypothalamus interprets the sudden weight loss as a problem somewhere in the body. It will do whatever it can to get you back to your set-point weight. The hypothalamus will release hormones to increase your appetite. It will slow down your metabolism, so you don’t lose weight quickly. It will even make you feel more lethargic, or sluggish, and less likely to exercise.
Dieting can backfire by resetting your set-point weight at a higher level, to protect your body against the sudden changes of future diets.
Via en artikel i National Geographic. Den innehåller en intervju med Linda Bacon, så jag är nu än mer intresserad av hennes bok! Dock vill jag skutta upp och ner av lycka av när jag läser denna enkla förklaring om varför vikt varierar så från person till person. Så enkelt kan man alltså beskriva det hela.
So this morning I see that professional fat-hater Jamie Oliver has posted a petition which he’s asking people to sign in support of his “Food Revolution,” and in which he’s included the bullshit stat that “obesity in the US costs $10,273,973 per hour” (sure) and notes, in all-caps, “OBESITY IS PREVENTABLE.”
Celebrities who have signed the petition are posted in rotation: Jennifer Aniston, Eva Longoria, P. Diddy, Kim Kardashian, Ryan Seacrest, Ellen Degeneres.
It’s always nice to see wealthy people with access to the best food, comprehensive healthcare, personal trainers, private chefs, and individual nutritional plans put their names to a petition admonishing the fatties that OBESITY IS PREVENTABLE.
When there are people for whom that is not true, people for whom obesity is not preventable, for myriad reasons, to bray about how their bodies (our bodies; ourselves) are “preventable” is to engage in eliminationist rhetoric.
I will never be not fat.
To get rid of my fat body, you have got to get rid of me.
Ur ett inlägg i underbara feministbloggen Shakesville. Gå och läs hela inlägget, det är hur bra som helst och innehåller många länkar värda att följa.
Jag orkar inte riktigt ta tag i det här, så jag pekar er bara i riktning mot Shakesville. Dock gör det faktum att Ellen DeGeneres skrev på det här riktigt ledsen. Älskar Ellen. Vill inte att hon ska sätta sitt namn på sånt här.
Buhu.
Via Simple Things, också en Tumblr. Och nej, har ingen. Iallafall inte som jag uppdaterar oftare än en gång i halvåret. Dock läser jag ett par via RSS…
Då hände något märkligt. Jag tror inte att min BM är van vid att man pratar emot för hon lutade sig tillbaka och sen kom världens svada. Ni skulle inte tro grejerna hon slängde ur sig. Det var samma sak som innan om hur jag skulle vara för stressad för att gå ner i vikt med dagislämning hit och dit och så skulle jag bara bli tjockare och tjockare och sen var jag minsann fast i kvinnofällan! vilket fick mig att skratta så mycket att hon kom av sig, för jag var hundra på att kvinnofällan var något helt annat och hela situationen blev så bisarr när jag satt där lugnt på en stol och sa att jag var ganska fin i mina kilon och hon satt helt askgrå och upphetsad och svor över kvinnofällor. Hysteriskt.
Ur ett inlägg i bloggen Att vara någons fru. Jag har överhuvudtaget inte läst den förut, men någon länkade och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Alltså, barnmorskor. Det finns säkert många bra också, men det känns som att allt man läser om är rabiata barnmorskor som föreläser om bröstmjölk och så vidare.
Denna tjej gick alltså upp arton kilo under sin graviditet, till hela åttiotvå kilo (where’s my fainting couch?), vilket inte var LÄMPLIGT. Alltså. Dra åt helvete.
Men sådär. Två saker ni borde läsa, två fina bilder. Jag nöjer mig med det.
